hemma och gissa vad det första man hör jo det vi plågats med under två veckor -ALEJANDROOOOO
vill inte packa upp. de två senaste veckorna har varit helt fantastiska! mycket dansande, träffar, trevligt nytt folk, sol, bad och värme. jag har alltid tyckt att det varit svårt att ta "farväl". när vi skulle skiljas från killarna var jag nära på att börja gråta, speciellt efter att Erik hjälpt och stöttat mig med flygningen. alltid bättre med någon som sitter och håller ens hand när man är på gränsen att bryta ihop. men det värsta var nog när vi skulle säga hejdå till Rasmus i söndags. shit, kunde inte se honom i ögonen och kommer leva ett bra tag på betydelsen (som kristin förklarade). saknar stället redan, alla som ropar "happy hour" , "You'll get free shot if you buy one drink", "Tjena mittbena" och speciellt "Hoppsan Kerstin". jag saknar människorna där nere, Martin x2, Rasmus, Nadia, Sanna, Lukas ect.
jag är förkyld, har inte fått mycket färg men är glad över att vara hemma, till viss del. vill åka tillbaka eller på en längre semester nästa sommar. vi får se
jag är förkyld, har inte fått mycket färg men är glad över att vara hemma, till viss del. vill åka tillbaka eller på en längre semester nästa sommar. vi får se